Den ryska kejserliga senaten gav i ett konvolut den 8 juli 1844 åt bonden Matti Snellman att bygga en damm, ”där han bäst ser det behövligt”, för kvarnverksamhet. Som betalning för detta tillstånd måste han ge tjugo tunnor säd för husbehov åt tjänstemannen per år.
Samtidigt bildades då Sangrunds Vattenkvarn. De första dammarna byggdes av sten och träkistor. Det var svårt att få dem att hålla tätt vid regniga somrar och högt vattenstånd. Även islossningen på vårarna var en stor påfrestning för dammen. Den fodrade ständig översyn av de som var beroende av vattenkraften.
Damm av betong
Någon gång på trettiotalet göts den första dammen i betong, det var då Johannes Lindahl som drev Sandgrunds såg och kvarn.
Den nuvarande dammen i betong gjordes 1949. Det finns säkert många i byn som ännu minns det bygget. Det gjordes delvis med talkokraft, när vattenståndet i ån var som lägst.Varje vår efter islossningen ses dammen över. Islossningen bryter sönder trävirket idag precis som för hundra år sedan. Dammens hela längd är 33m och luckan på norra stranden är 4m.
Kvarnägaren
Åke Lindahl, sista kvarnägaren, mjölnaren hade samlat alla dokument som berörde Sandgrund fors. Han hade så gott som hela sitt liv malt säd åt bönderna i trakten. Han berättade gärna om för sina kunder och alla som ville höra om den gamla dammen och kvarnens historia.