Att resa julkors är en gammal tradition som man kan spåra tillbaka ända till den hedniska tiden. Då restes de för att skrämma bort onda andar. Idag har julkorsen blivit som ett varumärke för Lappfjärdsbygden och ger bygden en speciell prägel jultid.
Den som besöker Lappfjärd under julen lägger snabbt märke till alla de ståtliga julkors som finns fastsatta i flaggstänger eller i uthusgavlar på var och varannan gård. Lappfjärdsjulkorsen, som är gjorda i trä, har en svart stomme med formen av en snedställd kvadrat. Kvadraten på julkorset är oftast omgiven eller fylld med andra kvadrater och stiliserade solar eller solstrålar. Både ovanför och nedanför kvadraten finns ett tvärslå där lamporna fästes. Också i mitten av kvadraten går ett tvärslå. Längst ut på tvärslåarna är länkar av näver fästa och i dessa fästs granristofsar. Idag är julkorsen försedda med ellampor som nuförtiden är nästan uteslutande röda och gröna. De röda ellamporna bildar formen av ett kors medan det i varje hörn lyser en grön lampa.
Den som besöker Lappfjärd under julen lägger snabbt märke till alla de ståtliga julkors som finns fastsatta i flaggstänger eller i uthusgavlar på var och varannan gård. Lappfjärdsjulkorsen, som är gjorda i trä, har en svart stomme med formen av en snedställd kvadrat. Kvadraten på julkorset är oftast omgiven eller fylld med andra kvadrater och stiliserade solar eller solstrålar. Både ovanför och nedanför kvadraten finns ett tvärslå där lamporna fästes. Också i mitten av kvadraten går ett tvärslå. Längst ut på tvärslåarna är länkar av näver fästa och i dessa fästs granristofsar. Idag är julkorsen försedda med ellampor som nuförtiden är nästan uteslutande röda och gröna. De röda ellamporna bildar formen av ett kors medan det i varje hörn lyser en grön lampa.
Tre olika storlekar
Miniatyrjulkors för inomhusbruk började tillverkas av Gustav Evars år 1957, även dessa har med tiden utrustats med ellampor i olika färger. Idag tillverkas totalt tre olika storlekar av julkors, av dem är miniatyrkorset som man ställer i fönstren de mest populära. Sedan finns det stora traditionella korset, samt en mellanstorlek som kan resas till exempel på en balkong. De stora korsen har tjänat som modell när de mindre storlekarna börjat tillverkas.
Traditioner
Enligt traditionen skall julkorset tändas först på julafton och släckas igen tjugondag jul, men först på fastlagstisdagen skall man ta ned korset. Granristofsarna som pryder julkorset symboliserar naturens pånyttfödelse och en förhoppning om en god skörd följande år. Sägnen säger att ifall en tofs föll ner så skulle en nära anhörig dö under därpåföljande år. Ifall man har sorg i huset så skall inget julkors resas det året.
Tre olika storlekar
Miniatyrjulkors för inomhusbruk började tillverkas av Gustav Evars år 1957, även dessa har med tiden utrustats med ellampor i olika färger. Idag tillverkas totalt tre olika storlekar av julkors, av dem är miniatyrkorset som man ställer i fönstren de mest populära. Sedan finns det stora traditionella korset, samt en mellanstorlek som kan resas till exempel på en balkong. De stora korsen har tjänat som modell när de mindre storlekarna börjat tillverkas.
Traditioner
Enligt traditionen skall julkorset tändas först på julafton och släckas igen tjugondag jul, men först på fastlagstisdagen skall man ta ned korset. Granristofsarna som pryder julkorset symboliserar naturens pånyttfödelse och en förhoppning om en god skörd följande år. Sägnen säger att ifall en tofs föll ner så skulle en nära anhörig dö under därpåföljande år. Ifall man har sorg i huset så skall inget julkors resas det året.
Historia
Under den hedniska tiden rests avkvistade träd med endast toppruskan kvar för att vid olika årshögtider skrämma bort onda andar. Julkorsets geografiska utbredning var mycket större än vad den är idag. Under 1800-talet skall det förutom i södra Österbotten ha funnits julkors både i Nyland, Åboland och norra Österbotten. Dock lär de flesta julkorsen ha funnits söder om Vasa. Här har de under en längre tid både kallats och sett ut som det vi idag benämner julkors.
Den variation i utseendet på julkorsen som man kan notera beror delvis på vilken by de kommer ifrån, dels på tillverkarens fantasi och snickarglädje. Skillnaderna beror främt på kvadratens; d.v.s. solsymbolens, utformning. Julkorsen görs helst i furu eller asp eftersom dessa träslag är lätta att bearbeta. Ringarna är gjorda av näver och tofsarna av granris. Lamporna är röda, gröna och/eller blåa beroende på vilken by man kommer ifrån. Färgkombinationen härstammar troligen från färgerna i byns folkdräkt.
Tillverkning
Vid Lappfjärds folkhögskola har tillverkning av julkors försiggått sedan 1947. Tillverkningen har skett i form av kursverksamhet och på så sätt har traditionen förts vidare till nya generationer. Dessa kurser hålls årligen.
Lappfjärd är idag den den by där man juletid kan se mest julkors, både utomhus och inomhus. År 1999 restes det cirka 200 julkors i Lappfjärd, Perus och Lålby. Julkors kan man även finna runt om i världen, eftersom emigranter tagit dem med sig eller släktinger skänkt julkors som påminnelse om hembygden.
Vid Lappfjärds folkhögskola har tillverkning av julkors försiggått sedan 1947. Tillverkningen har skett i form av kursverksamhet och på så sätt har traditionen förts vidare till nya generationer. Dessa kurser hålls årligen.
Lappfjärd är idag den den by där man juletid kan se mest julkors, både utomhus och inomhus. År 1999 restes det cirka 200 julkors i Lappfjärd, Perus och Lålby. Julkors kan man även finna runt om i världen, eftersom emigranter tagit dem med sig eller släktinger skänkt julkors som påminnelse om hembygden.